Om fotografen
Mathias Mattsson
Född och uppvuxen i Åmål.

Är lite utav en ofrivillig ensamvarg som föredrar kamratskap, jag kanske inte alltid hörs starkast och mest utan observerar desto mer och lyssnar in vad andra tycker och tänker och det är nog så för andra beskriver mig som en god lyssnare – det är en jätteviktig egenskap tycker jag att ha. Det gör nog också det att jag kan verka mer fundersam utav mig och grubblar en hel del. Nu är det som så att jag fick mitt allra första ”riktiga” jobb för bara några år sedan som hotellmedarbetare, inte undra på att man har funderat genom åren. Har man sin CP-skada som utgör mitt funktionshinder och därmed rullstolsanvändare har man inte alltid upplevt positiva erfarenheter. Alla kanske inte instämmer i detta, det är helt okej men vi alla har olika erfarenheter av upplevelser av vårt dagliga samhällsliv och jag mina. Att verka som fotograf sittandes i rullstol gör utövandet inte enkelt för en heller, försöker ändå finna lösningar med tillbehör som gör att handhavandet blir enklare, det positiva är att jag har kommit en bra bit på vägen.
Under mina ungdomsår under 90-talet medverkade jag i Videoverkstan i Åmål där man fick lära sig skriva lite manuscript och lära sig grundläggande filmning och redigering. När verksamheten upphörde i dess form blev man lite rastlös, data hade man ju men kunde inte göra så mycket mer än att arbeta med ordbehandlare och spela några enklare spel och internet var i sin linda, men det hade man ju inte hemma. Under sent 90-tal kom internet som braksuccé och man fick tillfällen då via kommunens IT-avdelning när man gjorde sommarpraktik lära sig själv koda hemsidor, sedan dess har jag hållit på till och från.
Under 2000-tal kom jag i kontakt med en musikorganisation som arbetade med att möjliggöra för personer med olika funktionsnedsättningar att lära sig och utöva musik, teater, dans och konst i workshopsliknande grupper. Efter den första kursen tillsammans med tjugotal andra funktionsnedsatta samt volontärer och assistenter blev jag involverad i verksamheten och fick skapa deras första hemsida. Under den här tiden fick även jag och några andra svenska deltagare möjligheten att åka över och genomföra samma kurs på ett rekreationscenter ute på landet ganska långt utanför Belfast på Nordirland med den engelska motsvariga organisationen. Resultatet utav en veckas workshops under ledning av professionella musiker och koreografer sattes bitarna ihop till en show som framfördes på en av det stora kulturcentrets scener The Waterfront Hall i centrala Belfast inför live publik.
Vid slutet av min period i denna musikorganisation fick jag förfrågan att genomföra europeisk volontärtjänst, tackade nej och nej, och återigen nej efter flertalet påstötningar. Jag tänkte såhär eftersom jag redan varit iväg på en utlandsresa nyligen och förfrågan om ännu än kom tätt inpå hemkomsten från Nordirland, kände jag att någon annan deltagare skulle få chansen att åka på äventyr men på nått konstigt sätt blev det jag som drog iväg i alla fall. Jag blev helt enkelt övertalad. Sagt och gjort, resan gick till det karga landskapet med de varma källorna, där dricksvattnet inte luktar allt annat än svavel från de sprudlande vulkaniska bergen – där den aktiva Hekla huserar, nämligen Island med destination Reykjavik. Min arbetsuppgift bestod i att videodokumentera ett ungdomsutbyte mellan Finland, Island och Österrike. Då var dock huvudintresset mer för video än för fotografi på den tiden.
Det är först nu på senare tid i 30-års åldern som jag har utvecklat intresset för digital fotografering, mestadels för att jag har en liten vision om att mina bilder får komma till nytta hos andra människor på något sätt och har mervärde för individen. Tidigare som sagt brann intresset för videoskapande. Men åren går och skapandet av hemsidor i olika sammanhang har även det gjort att intresset för digital fotografi vuxit allt starkare, dels som ett komplement till hemsidebyggandet.
Intresset för video finns förvisso kvar, men i dagsläget tar den personliga utvecklingen av fotograferingen mer i anspråk. Det är också tack vare via min arbetssituation samt personer i dess närhet som har möjliggjort att intresset för fotografi tagit fart, samt att möjligheten till att fördjupa mitt utövande har också bidragit till att man har kunnat ta ett rejält kliv framåt i den personliga utvecklingsprocessen.
Fotar gärna…
intressanta saker och händelser i olika vinklar som har något att förmedla. Det jag tycker mest om att fota är livfulla bilder, det får gärna hända saker i bilden, de bästa bilderna uppkommer när motivet är omedveten om fotograferingen eller också medvetna för den delen, källan kommer många gånger från gatan. Landskapsbilder som också utgör en del av det fotografiska intresset bygger på att landskapen skall helst vara tilltalande och inspirerande, i dessa landskapsbilder får det gärna förekomma motiv i rörelse, då gör det bilden mer inbjudande och intressant att betrakta.
Håller man på en del med hemsidebyggande håller man på med redigering av bilder ämnade för internet, därigenom mitt intresse för produktfoton. Jag kan tycka det intressant att hitta vinklar för hur man framhåller produkten i sig och utmaningen att se de minimalistiska detaljerna vilket för övrigt skapar ett helhetsintryck för hemsidan eller broschyren.
Fotogenrer
Gatufotografi, landskap och produktbilder.
Den mest tilltalande genren är gatufotografi då jag själv uppskattar bäst ögonblicksbilder. Att lyckas fånga motivets situation i den uppkomna händelsen.
Bästa fotominnet hittills
En tidig vårdag ute i Baldersnäsparken i Dals-Långed 2015.